En av sommarens höjdpunkter. Snygga människor på besök i byn. Good times.
Så kom den första söndagen på mannaminne som inte präglas av stress och oro. Inte för att det inte finns skäl att stressa, projektarbetet ska redovisas på tisdag och jag är inte redo, inte heller är jag i fas med studierna i stort. Solen skiner inte sådär som den gjorde på morgonen, istället ligger dimman tjock som ett täcke och tillåter mig knappt att se något över huvud taget när jag tittar ut genom fönstret. Lägenheten är inte dammsugen och skurad, hyllorna inte torkade utan täckta av ett lager av damm. Trots det är jag lugn och lycklig, trots det njuter jag av söndagen och livet.
Hej gråa dagar. Hej slutet av november. Hej tända ljus, äntligen. Hej ångest. Hej labbrapporter i drivor. Hej tomma konto. Hej tråkig mat. Hej belamrade skrivbord. Hej smutsiga golv och kläder. Hej mage. Hej kroppsäckel. Hej stress och panik. Hej saknad. Hej förvirring. Hej fina vänner.
Blåsandet kändes som vårstormar igår, men så var det förstås inte, istället var det någon slags varma novembervindar. Jag gillade dem, men inte lika mycket som jag gillar att solen äntligen behagade att visa sig idag. Blå himmel och solsken på åtminstone delar av balkongen (solen den gynnaren hade hunnit flytta sig lite väl mycket innan jag vaknade). Appropå vakna så har jag äntligen fått en ordentlig natts sömn, även om det var en efter-alkohol-sådan. Vaknandet var inte alltför hemskt förutom att munnen är torr och en viss huvudvärk infunnit sig, detta trots att alkoholintaget igår var begränsat. Den soliga dagen till ära borde jag gå en promenad så kanske gör jag det, men i övrigt ska den stora UNDERSÖKNINGEN äga rum. Jag bävar inför vad jag ska komma att upptäcka, då jag ska ta ut alla mina kläder på balkongen och noggrant undersöka huruvida de har hål eller är översållade av larver eller puppor. Det jag misstänker är inte mindre än ett angrepp av pälsängrar, något jag misstänkte för ett par veckor sen men sen uteslöt efter en grundlig städning och inga fler fynd (dessutom var det konstigt att de larver jag hittade befann sig i badrummet, där har de väl inget att göra). Mitt insektshat är stort och växer sig större. Har de angripit mig tror min mamma, som är den jag vänder mig till i kriser av detta slag, att varenda lägenhet i huset måste få besök av Anticimex. Det är många lägenheter i huset. Om de missar en jäkel någonstans riskerar de att sprida sig igen. Usch usch usch. Förmodligen kommer de, om de nu är här, inte ens från mig (för var tusan skulle jag fått med mig dem från?) men tydligen kan de sprida sig av bara den. Pälsängrar. Staffan skrev ett inlägg om dem för inte så länge sen. Igår fick jag klarhet i att inte alla vet vad de är. Info. Innan kampen inleds ska frukost intagas, och utan egentlig anledning köpte jag baka-i-ugnen-croissanter på Hemköp igår, ett oerhört bra drag. Yay me.